Svecup-deltävling: Gävle!

2:a i Gävle Triathlon! Min hittills bästa placering som senior i en deltävling i den svenska kortdistanscupen! Men vi tar det väl från början..

Läget inför loppet i Gävle förra helgen var lite annorlunda jämfört med vad jag är van vid. Jag är i grunden alltid taggad, positiv och motiverad när det är tävling på gång. Men efter en säsong som inte alls levt upp till mina förväntningar så kändes det ganska avslaget att dra iväg till Gävle. Ända sedan de båda SM-loppen tidigare i sommar har jag egentligen mest varit sugen på att bara strunta i resten av triathlonsäsongen och lägga fokus på något annat. (På löpningen som exempel, som gått riktigt bra i år!) Men samtidigt vill man ju inte bara ”ge upp” säsongen efter alla förberedelser man gjort. Därför valde jag att åka till Gävle med inställningen att göra mitt bästa i varje situation under varje moment och avsluta denna triathlonsäsong på ett riktigt bra sätt. Dels för att jag är skyldig mig själv det, men framför allt för att jag är värd det!

Simstarten i Gävle är ganska kritisk då man inleder med att simma tvärs över Gavleån för att sedan, relativt tidigt, vända upp mot strömmen. Inte optimalt då en rejäl ”torktumlare” är garanterad vid första simboj. Jag kom iväg bra och hamnade någonstans mitt i kaoset. Fick smaka på en spetsig häl klockrent på hakan. Kändes som att jag fick behålla alla tänder, så fortsatte att veva vidare. Vattnet blev lugnare och jag gjorde en förhållandevis bra resterande simning!

Upp på cykeln en bit efter ”huvudklungan”. Samtidigt visste jag att cykelmonstret Sebastian Björklund kom bakifrån. Därför höll jag mig kall och laddade för att hänga på loket när det väl skulle bli dags. Sagt och gjort. Sebastian kom ikapp och drog upp mig till den större klungan. Tack! .. Medan en del dramatik uppstod efter ett par krascher kunde jag och klungan sedan hjälpas åt med att hålla farten uppe resten av de fyra milen på den tekniska och delvis blöta banan. En extra stjärna till den unga Axel Ramhult och krigaren Carl Magnus Helin som i allra högsta grad var med och gjorde dragjobbet! Sebastian hade vinkat av oss och samtidigt ställt till med oreda i täten vilket gjorde att vår klunga kunde cykla in en del tid på dem!

Ut på löpningen som 6:e gubbe. Benen kändes spänstiga och jag bestämde mig för att sikta högt. Jag menar, nu när jag väl fått chansen och hamnat i ett bra slagläge så tänker jag inte fega. Allt eller inget!..
Jag fokuserade på att springa avslappnat och kontrollerat samtidigt som jag intalade mig att 10 km löpning är hyfsat långt, vilket innebär gott om tid för avancemang. Trotts att jag tänkte på så mycket klokt så gjorde jag min mest ursinniga inledning på en triathlonlöpning någonsin. Oops!.. Men som sagt. Jag ville ta chansen som jag skapat mig.
Jag plockade ganska snabbt ett par placeringar och plötsligt var jag uppe på en bronspeng. ÄNTLIGEN var jag tillbaka i toppstriden i en svecup-tävling igen! (Blev ju ingen medalj i cupen under hela förra säsongen)
Med en bronspeng ”säkrad” och en kropp som ber om att få slå av på takten så kan det vara lätt att känna sig nöjd. Men med en pappa som ropar ett tidsavstånd på 40 sekunder till silverpengen och ben som fortfarande håller hög fart så var det bara att ta nytt sikte. Borrade djupare och fann mig tillslut i rygg på Rickard som höll 2:a-platsen. Med en lång sträcka med motvind samtidigt som krampkänningar i benen började kännas, så höll jag hanns rygg ett tag för att samla mig. Efter att vi vänt in i medvinden igen med ett par kilometers löpning kvar så gjorde jag en fartökning och kunde, med en stark Rickard hack i häl, ta över 2.a-platsen med en liten lucka. Jag höll hela vägen in i mål, tog emot folkets jubel, och gratulerade den omöjlige Sebastian Björklund till segern.
SÅ nöjd över att jag lyckades plocka fram allt jag hade i kroppen för dagen trots de senaste tävlingarna med svagare resultat. Väljer nu att bortse från att simningen denna säsong borde vara starkare än vad den är, och gläds istället över att cyklingen är stabil och att löpningen är bättre än någonsin. Vilket i Gävle till och med resulterade i fältets snabbaste löptid!
Nu väljer jag att se Gävle Triathlon som ett fint avslut på denna, annars riktigt trista, triathlonsäsong. Min plan resten av sommaren och en bit in i höst är att satsa mer på löpningen och göra en del löplopp både ”hemma hemma” runt om i Småland, men även ”hemma” i Dalarna. Missförstå mig inte nu! Jag är i allra högsta grad en fullt satsande triathlet i mina bästa dagar 😀 .. Men nu med löpning i fokus för att ladda om inför nästa triathlonsäsong. En säsong jag kommer ta mig an på ett lite annorlunda sätt än vad jag tidigare gjort, med ett sikte inställt på en del andra mål. Men allt det i ett annat inlägg någon gång framöver. Stay tuned, som man brukar säga!
Ha fortsatt sköna sommardagar, hörrni! Det ska i alla fall jag ha här nere i Vetlanda med familj och vänner i några veckor nu.
Allt gott!
/ Rasmus
(nedan följer några race-bilder från Gävle)
Gävle Triathlon

Jag, klungan och mina ständigt hejande päron! Foto: Mikael Ahlander

Gä

Ut på löp, shades on! Foto: Mikael Ahlander

Gävle Triathlon

Fighten om silverpengen!

Gävle Triathlon

Finish! Foto: Mikael Ahlander

Gävle Triathlon

Foto: Mikael Ahlander

20258066_843935702425557_6258406454437930560_n.jpg

Efterlängtad pommacfest! Foto: Mikael Ahlander

Gävle Triathlon

Trött, blötare, gladast!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s